Vad vi tar betalt för
Ganska ofta som eldartist – eller som artist över huvud taget så får man frågan ”va? x TUSEN för ett gig? Ni måste ha den sjukaste timlönen!”. Lika ofta får man höra från företag att ”Men vi tänkte oss mer att ni kanske kan dansa gratis hos oss för ni får ju massa MARKNADSFÖRING”. Marknadsföring är tydligen då lika med att folk tittar på oss, vilket folk visserligen alltid gör när vi gigar.
Missförstå mig rätt. Ibland är det befogat med tjänstebyte. Ibland funkar det att ”vi gör detta och ni gör detta och vi båda är nöjda” men allt som oftast så är det faktiskt en förlustaffär för oss.
Detta beror på att i vårt pris ingår väldigt mycket mer än de 15 minuter som vi showar på. I vårt pris ingår bland annat: många, många timmar av övande – danslektioner, eldjam, teaterlektioner och sceniska produktioner som vi har gjort ideellt. Det ingår också mycket brännsår, många säkerhetsföreläsningar och workshops som vi har gått igenom. En annan sak som är inkluderat är de timmar som showdesign och koreografi tar. Vi har valt att jobba på ett sätt som gör att varje kund får en unik show och det tar tid. Utöver detta har vi dessutom marknadsföring, administration, materialkostnader (bensin, lampolja, veke), säkerhetsrisken (höga försäkringskostnader) och scenkläder samt smink.
Allt detta ska alltså få plats i kostnaden för en show. Räkna sedan bort skatten och kvar finns i princip inget överskott, alltsomoftast faktiskt ett underskott.
Så när ni funderar på hur hög timlön vi har så kan jag garantera att den är mycket lägre än er även om vi tar 7 ooo plus moms för 15 minuter på scen.
Sen angående marknadsföringen. Det är bra att synas och höras – speciellt som nyetablerad. Det är en tunn linje mellan strategi och dumdristighet. Men generellt sett hade jag velat be er – innan ni frågar oss, är det något som ni själva skulle kunna tänka er att göra? Skulle ni kunna tänka er att måla väggar, tvätta fönster, klippa hår, baka bullar, betala räkningar eller skrivit reklamtext ett tiotal timmar för att det är bra marknadsföring?
Om inte… Varför ska vi göra det?
Detta inlägg är inte riktat mot några av de företag som vi har mer eller mindre ”ideella” överenskommelser med utan är snarare ett uttryck för en generell frustration som jag vet att jag och flera av mina kollegor känner.
Man kan inte värdera upplevelser på samma sätt som prylar. Man kan inte värdera artisters arbetsinsats efter de få minuter de spenderar på scenen.
Eller – vad tycker ni?
I min upplevelse:
Vi tar betalt för produkten och mervärdet den skapar för kunden.
Hur många timmar byggande och träning vi lägger ner är inte så relevant, utan vi kan begära det pris vi gör (som nästan alltid är alldeles för lågt!) för att vi levererar en unik produkt som inte lätt går att ersätta med någon annan.
Priset vi sätter är alltså inte utefter hur många timmar vi lägger, utan hur bra vi levererar.
Eldartister är generellt fett duktiga på att undervärdera sig själva. Rent ekonomiskt alltså.
Ja – det är sant. Men hur kan man värdera upplevelser i pengar egentligen? Det är ju en jättekonstig sak att mäta. Att sätta prislapp på en reaktion som inte går att förutse. Men jag håller med dig. Att mäta underhållning i timmar är en aning snedvridet.
”Marknadsföring är tydligen då lika med att folk tittar på oss, vilket folk visserligen alltid gör när vi gigar.” DET är den springande punkten. Att synas är inte marknadsföring – det är vårt jobb. I övrigt håller jag i stort sett med Momo. Man tar betalt för produkten, inte för processen (även om det blivit populärt i dansvärlden att visa upp work in progress). Dock tycker jag man kan påpeka för folk hur många timmar det tar att repa in 15 min föreställning, om de drygar sej om timlön. Artister har dock ingen timlön alls, utan snarare betinglön.
Håller med – att prata om timlön är irrelevant, men svårt att förklara för någon som själv arbetar för timlön.
Angående marknadsföring kan jag ju bara säga – det är inte marknadsföring att bara synas. Ett sådant samarbete måste innebära att fler potentiella kunder får kontakt med respektive verksamhet. Om en eldshow används för att marknadsföra en frisörsalong, så ska salongen även kunna erbjuda artisten motsvarande värde i nya potentiella kunder – fler än vad artisten kunnat få bara genom att visa upp sig. Alltså båda parter måste få lika mycket värde – antingen i pengar eller i något annat värde (t ex. ”marknadsföring”).
När någon säger ”du får ju marknadsföring” så kan man fråga dem vad de kan erbjuda för värde som man inte kan skapa själv.
”beauty is in the eye of the beholder”
Att arbeta med konst. levande konst dessutom är svårt att få in i kapitalismens massproduktions paradigm… och så skall det vara. för levande konst är allt annat än massproducerat… 🙂
Lika mycket som det vackra ligger hos åskådaren ligger uppskattningen av värde ochså hos åskådaren. Det finns inget sätt att mäta detta på, vad är den uppskattning, energi, kärlek, inspiriation, glädje, hopp, etc som ni genom ert uppträdande åstadkommer värt i monetär valuta ? omöligt att säga.. Därav finns det ett argument för att ha prissättningar efter förutsättningar och omständigheter, (tex om det är för en organisation som jobbar ideelt…etc).Men då kanske man gräver sig själv en grop om man daltar runt från tillfälle till tillfälle..
så hur skall man då tänka ? finns många val. skit i att omvandla tid till pengar och tänka i timlön å grejjer… ju häftigare grejjer ni gör, desto mer vågade ni blir, ju grymmade kläder, desto mer redskap, träning, fixning och trixning… desto mer ökar hela potentiella värdet med uttrycket och konsten i stort, och det borde reflekteras i vad ni tar betalt.. ungefär så enkelt tycker jag det är… observera; potentiella.. men ju mer energi och uppmärksamhet som läggs på en grej, desto mer värde får det. så desto mer kan ni ta betalt när det skall delas med flera..
Konstnärer som ställer ut i gallerier får ju sätta vilket pris de vill på sin konst, som oftast bara finns i ett fåtal exemplar, vilket höjer värdet på de fåtal som finns.. det är inte särskilt ofta konstnärer blir ifrågasatta för det här på ett sätt som hindrar deras etablering.
Tänk er om jag som musiker och musikproducent erbjöd helt unika och specialskrivna låtar för endast en människa/beställare av verket… 😀 det skulle vara en intressant annorlunda väg att gå i dagens översaturation av musiker.. det är fan lättare att jobba med eldkonst och etablera sig! lycka till 🙂