Varför kultur ska vara tillgänglig för alla

MissSaigon.Photo3Jag har ett minne. En mörk scen, en gråtande kvinna. En man som lämnar. En publik i andakt. Jag är kanske tolv-tretton år gammal, förstår inte vad de sjunger om men sitter helt uppslukad på en röd stol bredvid min mamma. Min pappa sitter på andra sidan, han har precis behandlats för cancer – ingen trodde att han skulle orka vara uppe så här nära operationen men han sitter alldeles intill mig. Operan heter Miss Saigon och handlar om vietnamkriget.

Det ögonblicket är fastetsat i mitt minne. Betyder mer för mig än min iphone, mina kläder, min lägenhet. Jag kommer ihåg hur det känns – hur det luktar i salongen, hur glad jag är över att min pappa är med, hur vackert skådespelarna sjunger att vi sitter mitt i ett krig på Operan i Malmö.

Faktiskt har jag många sådana minnen. Konserter, operor, dansföreställningar, teaterföreställningar, performances… få har lämnat mig oberörd. Alla har format mig. Kultur är sån – presenterar och integrerar tankar och känslor på nya sätt. Väcker hopp i en tonårsflicka, ger perspektiv, berättar.

Jag önskar att alla barn hade sådana minnen, fick uppleva stunden innan ridån går upp, applåderna efteråt. Att alla människor fick både skapa och uppleva kultur – fick uttrycka sig och lyssna på nya sätt. Därför försöker vi i Favilla vara tillgängliga för alla – uppträda på gatan, bli bokade till festivaler och kulturnätter, sänka priserna för bröllopspar utan så mycket pengar. Vara där, dela med oss.

När jag ser barn och vuxna som inspireras och berörs av det vi gör, gapande munnar, leende ögon – då vet jag att jag jobbar med helt rätt grej. När vi får mail efter uppträdanden där det står ”Jag tror inte du förstår hur mycket det betydde för våra skolbarn att ni kom, de kommer bära med sig det i resten av livet” eller ”jag fattade inte hur ni lyckades få igång pelle och kalle på er workshop – de pratar inte ens på våra vanliga lektioner” då blir jag stolt.

Och jag känner att jag i varje stund i replokalen är tacksam gentemot de artister, producenter, regissörer som har inspirerat mig. Som har fått mig att inse värdet av kultur – som har gett mig alla goda, knäppa och fina minnen.

Så Tack för att vi får inspireras och inspirera!

huset-eld-staty
Malmö opera där Miss Saigon spelades 2002-2003 och sätts upp på nytt i höst. På denna scen har jag både uppträtt och sett så mycket bra. Fina minnen. 

Sommartider hej hej!

Vad dåliga vi har blivit på att uppdatera! Men det betyder inte att det inte händer saker. Helgen på Borgeby gick fint genom både sol och regn, giget i Lund klarades av galant och sedan dess har Linda med vikarie Fredrik Holmström även hunnit med ett gig för UFO – Ungdomsforum för Agenda 21 medan Ellie var på bal och roade sig. Nu närmast har vi en överraskningsshow för en skolklass på fredag och sen kan ni se ena halvan av oss (Linda) på Baobab-festivalen i Malmö (http://www.baobabfestival.se/).

Här nedan ser ni bilder från början av giget för UFO. Moder jord som lockar den moderna affärsmannen från sin tidning in i eldens dans.

eldufo1 eldufo2

Och här kommer en liten bildbomb från äventyren på Borgeby slott med ansiktsmålning, show och workshop:

IMG_1784

IMG_1804 IMG_1822 IMG_1834 PH-519009999.jpg&Maxw=468&Maxh=312 poi

Den fantastiska valborgsfesten

Idag är en glädjens dag. Vårt stora valborgsgig gick jättebra. Otroligt duktiga eldare, fantastiska skådespelare och superskickliga musiker gjorde showen till en fröjd för festens 300 – 400 besökare. Vi skulle vilja ta tillfället i akt och presentera våra vänner på scen:

ImagePaul Jönsson
Sara Carlberg
Therese Larsson
Anna Mattisson
– En Malmö-Göteborg baserad sprida glädje grupp som jobbar med eld, clowneri, dans och skådespeleri.

Johny JonJon
– Malmö-eldare och grafittikonstnär

Katarina Czabafy
Selma Wallbom
Emma Kallas
– Fantastiska skådespelerskor och studenter vid Heleneholms teaterlinje

Om ni vill komma i kontakt med någon av dessa artister så är det bara att kontakta oss så skickar vi er vidare!

Bilder och film kommer men först ska vi pusta ut och fira revolutionen

Pussa

La Danse Apache eller rå jävla känsla

Åh, jag tittar på en av mina absoluta favoritdansvideor. Jag har testat en del i dansväg – om veckorna hinner jag oftast med några pliéer vid balettstången, några vågade moderna koreografier och ett trick eller tre på pålen (strippstången i min hall). Men La Danse Apache har jag inte testat. Än.

Så videon, tänker ni, what about it? Jo, det är Pink som slåss med en barbröstad man. Kolla här:

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=yTCDVfMz15M&w=560&h=315]

Dansstilen är modern, inspirerad av en fransk gatustil vid namn La Danse Apache, eller bara Apache dans. Den födde på Paris gator i början av nittonhundratalet. Den sägs gestalta kampen mellan en prostituerad kvinna och hennes hallick, mannen kastar slår och slänger men kvinnan (som man ser i Pinks variant) slår också tillbaka. Dansstilens släktskap till Apache-indianerna är inte större än öknamnet dansarna fick för sin ”vildekultur”.

Vill ni se mer La Danse Apache så kan ni, förutom att söka på youtube så klart, bland annat ta en titt på numret ”El Tango de Roxane” i filmen Moulin Rouge för en tangoinspirerad variant eller scanna filmatiseringen av Joseph and the Amazing Technicolor Dreamcoat” och se vad ni kan hitta.

Och varav denna plötsliga fascination för Apache? Jo, det råstarka, vackra, akrobatiska, nakna… det tilltalar varenda fiber av min kropp. Ett utmärkt exempel på hur kroppen kan användas för att uttrycka och vara känslor. Det är häftigt!!

♥ Linda

Om dans

Namnlöst-4

Jag vill skriva om dans. Om virvlande, vinande vinddrag. Om vackert. Nästa vecka ska jag tillsammans med Favillas vikarie Fredrik Holmström upp till Södertälje för att hålla workshops och show för en klass gymnasieelever. Vi ska dansa och snurra tillsammans. Och jag vill förtvivlat gärna ge dem en lustfylld upplevelse utan rädsla. Inget bedömande, inget rätt, inget fel. Såhär tycker jag:

Dans är inte: självkritiska blickar i en spegelvägg, muskler som slits så hårt att de går sönder, ett rörelsemönster att vara fast i, tafsande på en klubb, snyggast kläder, perfekt, förbestämt, utdömande, elitistiskt, bara till för vissa, att inte vara tillräcklig, att inte vara stark nog, ömmande kropp, bättre nästa gång, tröttande och pinsamt.

Dans är: gudomligt, fritt, rörande, lekfullt, obestämt, vad det vill vara, improviserat, från hjärtat, för kroppen, med kroppen, styrka, balans, delaktighet, uttryck, skönhet, fulhet, skratt, eget, tillsammans, byggande, växande och ursprungligt.

♥ Linda