Den blå natten – ett äventyr

– Var ligger Trollhättan egentligen, i Norrland?

Våra geografiska kunskaper må vara begränsade men Trollhättan visade sig ligga en knapp klippamusikplanerasminkstyrauppkommandegig-resa bort och innehålla en himla massa vatten. Och fall. Och vatten!

bild 3Vilket ju passade rätt bra – eftersom vi skulle uppträda på den blå natten – ett event ordnat av Trollhättan stad och vattenfall.

Så efter att ha installerat oss på vårt vandrarhem och ätit en osedvanligt äcklig pizza (sås på pizza, varför???) begav vi oss till vattenfalls energihus: insikten.

Vi fick vår scen som var en väl tilltagen avgränsad parkeringsplats och vår loge som var en hel källare – som vi tio minuter efter ankomst hade fyllt med grejer.

Så medan Ellie gjorde sminkskiss dubbeltestade jag kostymbyten och koreografier och efter en stund av febrilt ombytande insåg jag att de släppt in besökare på ovanvåningen – besökare som hade full insikt till källaren. Oops! Men jag plockade diskret ihop mina ombyten och installerade mig istället i sminkstolen där Ellie målade och svampade och limmade och drog och tvättade tills jag såg ut som en blå dröm och efter doppning med den mest fantastiska utsikten var det showtime.

Det är alltid lika kul när människor kommer speciellt för att se eldshowen och vår scen var omgiven på alla sidor av förväntansfulla människor.

M2081S-1028Och vi gav publiken en äkta magisk Favilla show – med paraplyer, glödregn, fans, stavar, kronor och en himla massa bra musik. Och responsen var fantastisk <3 man åker långt, koreograferar, förbereder sig och övar i timmar för 10 minuter på scen – att då få leva ut de minuterna med en underbar publik är guld värt. När showen blir en interaktion snarare än en uppvisning, ett möte mer än en vi och dem-upplevelse – i de stunderna har vi världens roligaste och mest givande jobb.

Och nu sitter vi på tåget hem, med våra saker i vägen för varenda resenär men en skön känsla i kroppen (och en stor längtan efter kaffe). Snart är det dags för nästa äventyr, livet alltså <3

 

Stå och sväva

Igår var jag på en jättespännande workshop på Moderna dansstudion i Malmö. Temat var stå och sväva och under ledning av John Gustavsson övade vi handbalanser och lyftteknik. Målet var känslan av sväva – sekunder i luften då man är alldeles tyngdlös. Självklart innehöll kvällen också en hel del mindre graciösa nedslag, små högar på golvet och… vad nu motsatsen till balans är. Men några sekunder i luften fick vi till och jag fick med mig många tankar om att dansa med en partner. Basen i workshopen var kontaktimprovisation. Kontaktimprovisation är en improvisationsbaserad dansform där koncept som kontakt, balans, lyft och golvarbete utforskas. Det är mjukt och nära.

They do not strive to achieve results, but rather, to meet the constantly changing physical reality with appropriate placement and energy.
Från http://www.contactimpro.org

nimkuva.100133522_stdJag är egentligen inte så inne i kontaktimprovisation utan har snarare mitt fokus i den egna balansen och den egna rörelsen. Men det var ändå roligt att utforska vad som händer när man vågar dela balanspunkten. Hur jag som inte är särskilt stor utan vidare ansträngning kan lyfta två meter långa muskulösa män – det är spännande och det är utvecklande. Det hjälper mig att utforska alla knäppa kroppsideal som finns inom dansen och gå bortom trådsmala ballerinor som kastas högt i luften av biffiga män i trikåer. Dans är ju så himla mycket mer och lyft handlar mindre om vikt och längd och mer om momentum, teknik och balans.

Och som alltid, under långa intensiva workshops, hittar jag muskler som jag vill stärka, flexibilitet jag vill öka – kroppen är ju världens bästa redskap men ibland vill min hjärna bara kunna ALLT på en gång! Så jag fortsätter lära mig lite i taget -men räkna med fler lyft i Favillas produktioner i framtiden <3

Ljus

Linda